För att alltid ligga i framkant kunskapsmässigt och för att själva bidra till att det idrottspsykologiska fältet flyttas framåt samarbetar Idrottspsykologerna med ledande forskare inom klinisk idrottspsykologi. Nedan kan du läsa mer om pågående och tidigare studier och avhandlingar där Idrottspsykologerna är involverande.

Behandling av psykisk ohälsa hos idrottare

Studien syftar till att undersöka effekten av psykologisk behandling hos idrottare (18 år och äldre) som sökt vård för psykiska besvär, samt vilka som är de verksamma mekanismerna i behandlingen. Studiedeltagande sker genom att idrottaren erbjuds sex behandlingssessioner under sex veckors tid, på Idrottspsykologernas mottagning i Stockholm. Vid start och avslut av behandlingen kommer en länk att skickas till deltagaren som blir ombedd att svara på frågeformulär gällande sin livssituation och hälsotillstånd. Enkäten tar tio till tjugo minuter att besvara. Strax innan behandlingens start samt under behandlingens gång kommer deltagaren få besvara ett färre antal frågor dagligen via en app, också de med fokus på hälsotillstånd för att kunna följa deltagarens mående över tid. Dessa frågor tar inte mer än några sekunder att besvara. 

Studien genomförs inom ramen för ett doktorandprojekt vid Umeå universitet och leds av legitimerad psykolog Rebecka Ekelund. Forskningsprojektet i stort syftar till att utvärdera effekten av kliniska behandlingsmetoder för idrottare. Genom projektet vill vi få mer kunskap om behandlingens effekter på kort och lång sikt och vad det är som gör att behandlingen får effekt. Sådan kunskap är värdefull för att kunna öka förståelsen om psykologiska interventioner men också för hur vi bemöter och behandlar psykisk ohälsa hos idrottare. 

Deltagande i studien är frivilligt och deltagaren kan när som helst välja att avbryta deltagandet utan att uppge varför, och det kommer inte att påverka deltagarens framtida vård, behandling eller idrottsutövande. Deltagarens svar och resultat kommer att behandlas så att inte obehöriga kan ta del av dem. Det slutgiltiga resultatet av studien kommer att presenteras i form av vetenskapliga artiklar där inga individer kan bli identifierade i redovisningen. Studien är etikprövad och godkänd av Etikprövningsmyndigheten (diarienummer 2022-01768-01). Deltagande i studien medför ingen kostnad för deltagaren.

Om du vill ha mer information om studien eller anmäla deltagarintresse är du varmt välkommen att kontakta Rebecka Ekelund.

Swedish elite athletes’ experiences of psychotherapy for mental health concerns provided by licensed psychologists and psychotherapists: a qualitative study

Studien genomfördes som examensarbete av Idrottspsykologernas Jonas Wig, med huvudansvarig forskare Carolina Lundqvist vid Linköpings Universitet. Studien undersökte elitidrottares erfarenheter av psykoterapi hos av svenska legitimerade psykologer/psykoterapeuter, med och utan specialisering inom elitidrott. I dataanalysen framkom följande faktorer som de deltagande elitidrottarna lyfte som särskilt viktiga i behandlingskontakten:

1. Tillit och professionalitet hos psykologen/psykoterapeuten.
2. Psykologens/psykoterapeutens förståelse för elitidrott samt för både personen och idrottaren.
3. Psykologens/psykoterapeutens terapeutiska beteenden eller färdigheter (t.ex. holistisk problembedömning, kommunikation, empati, validering, sekretess, terapeutisk allians, målinriktat innehåll och förmåga att anpassa psykoterapin till idrottaren).
4. Förutsättningar för psykoterapi (tid, tillgänglighet och adekvat stöd).

Vidare uttryckte deltagarna svårigheter med att skilja mellan kvalificerade och icke-kvalificerade leverantörer av psykologiskt stöd. Psykologiska tjänster som erbjuds inom idrottskontexten upplevdes förbättra tillgängligheten och möjligheten till regelbundna sessioner. Psykologiska tjänster som tillhandahölls utanför den omedelbara idrottskontexten, där psykologen/psykoterapeuten inte var alltför involverad i idrotten, upplevdes dock möjliggöra en mer objektiv och holistisk bedömning av både idrottsrelaterade och icke-idrottsrelaterade frågor som påverkar idrottarens mentala hälsa.

Artikelförfattarna drog slutsatsen att idrottsorganisationer måste förenkla idrottares tillgång till psykologisk behandling och dessutom säkerställa att praktiker som arbetar med psykoterapi har professionell expertis och är adekvat kvalificerade. Idrottsorganisationer bör också systematiskt utvärdera psykologiska tjänster för att säkerställa kvalitet och att de är i linje med bästa praxis.

Här kan du läsa studien i sin helhet. Om du har frågor om studien är du välkommen att kontakta Jonas Wig.